måndag, januari 14, 2008

när allt kan bli något annat

En sån där kreativ period har kastat sig över mitt liv och resulterat i pepparkakor som går utanför mallen för 1) hur en normal pepparkaka ska se ut och 2) hur mycket tid man i snitt bör lägga ner på varje pepparkaka. Dessutom har näst sista kapitlet på mitt bokmanus bara runnit ur mig som en porlande vårbäck - det är alltid ett bra tecken när saker och ting går att likna vid vårbäckar. Jag har fått frågan av flera när man kan läsa boken, men alltså det är inte upp till mig. Jag har ingen kontakt med några förlag, och när jag skickar in mitt manus är jag en av tusentals andra som gör samma sak. Planen är att det ska harva mellan ett gäng förlag och så får jag se om någon nappar. Gör de inte det, så tar jag min tillflykt till Vulkan, som jag hittills inte kan beteckna som annat än sympatiskt. Men bara om jag först lyckas ta reda på vad som är den djupaste sjön i Pakistan och får tag på några ord från en vaggvisa på urdu, så att jag kan avsluta min historia.

Det är fint när det händer, när alla ens kreativa krafter samverkar så att man inte ens kan se en mutter på gatan utan att råka bygga ett mini-USA i metall. Jag hoppas att det håller i sig, för snart tar min hyresvärd bort trean och femman och då är det finkulturen, min egen videokamera och alla strumpdockorna som får stå för underhållningen. Fast i brevet vi fick hem stod det förstås inte riktigt så, utan snarare "du kommer att kunna ta del av de så kallade fria kanalerna och dessutom köpa ett tilläggsutbud via någon av våra tre leverantörer av digital-TV", under rubriken "Nyheter om kabel-TV". En mer rättvisande rubrik hade varit "vi kommer att ta bort trean, femman och ett gäng andra kanaler, suck it up". Jag borde förstås få dispens eftersom jag driver en blogg som i brist på andra nyheter tvingas behandla skräpkultur, men det är inte säkert att de tänker så.

Ett annat fenomen som uppstår när det blir sådär, är att tiden alltid rusar fram som ett annat expresståg. Plötsligt är klockan 04:42, trots att den alldeles nyss var helt andra siffror och sju-åtta favoriter var inloggade på Qruiser och bekräftade att det fortfarande var dag. Läggdags nu alltså, om jag lyckas gå hela vägen från datorn till sängen utan att råka börja sy en vårjacka eller bygga enhörningar och könskrigare i papier-maché. Risken att det händer är som ni förstår högst reell.

4 Kommentarer:

At 12:06 em, Anonymous Swiss Navy sa...

Haha vilka fantastiska pepparkakor! Det måste vara smärtsamt att äta upp dem...

(Är det bara mina ögon som betraktar mångfalden av ögon där till vänster som, typ, något annat än ögon?)

 
At 12:09 em, Blogger bruden sa...

swiss navy: Därav titeln! Man ser vad man vill se, liksom... ;) (När jag gjorde dem var det uppenbart för mig att det var något som sitter lite längre ner än ögon, men oskuldsfulla Tofflans kommentar "va? Jag trodde det var ögon" bestämde titeln.

 
At 12:19 em, Anonymous Vida Latina sa...

Den här killen (mycket trevlig bekant till mig):
http://www.cs.chalmers.se/~harald2/
har en mamma från Pakistan, kan Urdu och har säkert i sin barndom fått höra en och annan vaggvisa. Du kan ju testa, i alla fall.
Vill läsa din bok så snart som möjligt! Och förresten, vulkan, vilket sypersympatiskt företag.

 
At 2:23 em, Anonymous Swiss Navy sa...

Åh vilken tur, då är det inte bara jag som är fixerad vi sådana saker. För så är ju inte fallet...

 

Skicka en kommentar

<< Home